Vild höstgryta

Idag var en härligt solig höstdag. Slutade tidigt, så hem och njuta var min tanke. Men sällan blir det som man tänkt sig... Precis när jag skulle på tåget ringde ett okänt nummer på mobilen och i luren hördes Michelles ledsna röst. Hon hade hämtat Tove och gått hem som vi bestämt men väl hemma upptäckte hon att hon inte hade nycklar på sig och mobilen var död.
De gick då runt och plingade på grannarna runt oss men ingen var hemma, till slut hittade dom en som var hemma så dom kunde ringa mej. Men vad hjälper det när jag står på Centralen?? Hon var kissnödig och även nummer 2 gjorde sig påmind.. Jag sa åt henne och kissa ute och att jag ska skynda mej hem.
Så jag skyndade mej, sprang in i mataffären och köpte kantareller, sprang till bussen, kasta mej på cykeln och trampade med andan i halsen hem. Strunt i posten, cykeln kvar utanför garaget, uppför trappen, då hör jag två glada röster: -Hej mamma!!! Inga nödiga och lessna barn här inte. Men en slut mamma istället....

Efter att ha andats ut var det dags att laga mat. En god gryta med smak av vilt och kantareller bjöds det på idag. Uppskattades inte av barnen men av resten i alla fall!


450 gram viltskav
1 gul lök
kantareller
3 dl vispgrädde
2 dl mjölk
2 msk maizena
2 msk kantarellfond
100 gram getmeze
1 msk soja
5 enbär
persilja

Fräs dom rensade kantarellerna i smör i en stekpanna. Hacka löken grovt och kasta i den med i pannan.
Lägg lite smör i en gryta, och lägg i det halvtinade skavet och fräs det.
I med kantarellerna, grädde, hälften av mjölken, fonden, sojan, getmeze och kryddor.
Blanda 1 dl mjölk med maizenan och vispa i det med.
Låt puttra cirka 10 minuter.
Strö över persilja precis innan servering.
Servera med potatis morötter och rödvinbärsgele.


Kerstin

Tjoho! Ett inlägg, det tar sig:)

Stackars barn...kunde dom uträtta toabesök hos grannen dom ringde ifrån eller?

Mums, den maten ser jättegod ut!

Monica

Nej, han var tydligen sjuk så han ville inte släppa in dom. Hon fick kissa ute, och det andra gick väl över...

Maten var supergod, testa!

Kerstin

Ja det måste jag nog göra:)